emmiskin

Har börjat läsa Syskonkärlek. Den är faktiskt bra. Fängslande på något vis. Jag måste verkligen behärska mig för att inte bläddra fram och kolla upp vad som händer senare i boken. Jag har en tendens att alltid göra det. Ett exempel är Harry Potter. Direkt när sista boken kom ut, drog jag till Åhléns och lusläste det sista kapitlet. Fick ju redan då reda på att Harry skulle överleva. Jag var nöjd. Men grejen är den att jag ska försöka sluta med detta, att läsa slutet av böcker innan jag läst klart dem. Så jag börjar nu. Ska klara det, fast det är jävligt svårt.

Och föressten. Eftersom jag gett upp måleriet, sedan länge, pysslade jag med annat istället. Pärlade en del armband. Det botade min rastlöshet för ett tag. Minns när jag för några år sedan pärlade mycket. Skickade iväg armband i brev till fina människor. Jag saknar det lite. Mest breven. Bara för att det var så fint. Så nostalgiskt. Och bara, jag vet inte. Men att få reda på en människas vardag just för tillfället, och ha det nedskrivet på papper med just denna människans egna ord. Handskrivna brev är så himla himla fina. Jag ska verkligen spara alla mina brev. Och någon gång ska jag fortsätta med brevskrivandet. Bara för att det är så fint. Och glädjen när jag kom hem från skolan, och hade ett brev att läsa, det var en slags obeskrivlig glädje. En del saker blev bättre då så att säga.