göteborg
Torsdag: Åkte på eftermiddagen tåg ner till Göteborg. Jag var sjuk och satt och nös och snorade hela resan, som tog 6 ½ timme. Det var härligt.
Jag kom fram vid 22:00. Ylva stod på perrongen och mötte mig. Vi pratade och ett tag efter att vi kommit hem till henne gick vi och la oss.
Fredag: Ylva och jag gick upp 03:30. Det var tidigt, men jag kände mig inte trött. Vi gjorde snabbt i ordning oss. 04:15 träffade vi Sara och sedan tog vi en spårvagn in till Liseberg. Vi kom fram 05:20. Då satte vi oss och började köa till Mando Diao konserten. Emmy kom efter ett tag. Vi hade det trevligt.
Några andra fans kom efter någon timme. De började köa vid en annan dörr och antydde att det var den dörren man altid köade till. Efter några timmar säger någon att det inte är det. Alla springer till rätt dörr. Och ja, folk trängde sig. Platsen längst fram var inte vår. Och mando-fans är bitchiga och egoistiska. Eftersom de nu satt längst fram så var det deras plats. Eller vad de nu än sa. Men skitsamma.
Iara kom, jag fick ett kinderägg med en bil i. Härmed konsert-bilen.
Maja och Moa kom senare mot kvällen. Och det var mycket trevligt folk där, och mycket skrattretande folk med för den delen.
Hela dagen var rolig. Fram mot kvällen var det insläpp. Folk knödde som fan. Men när jag väl var inne hade jag plats längst fram. Mellan Gustaf och Björn. Perfekt. Lätt bästa platsen tycker jag. (Vore såklart ett plus om Mats stod i mitten). Vi fick in alla på raden förutom Emmy. Folk var galna och knödde.
Those Dancing Days, som var första förbandet, började. Jag kräktes på en flickas tröja. Den tjejen var taskig mot Iara så det gjorde inte så mycket.
Vakterna delade föressten inte ut vatten. Det var galet.
Adam Tensta spelade. Jag mådde bra. Han som inte är Adam gav sin handduk till mig. Jag gav den till Ylva.
Sedan började äntligen Mando DIao. De började med One Blood. Dålig låt. Men det är sak samma.
Där efter några andra låtar. I slutet av Never seen the light of day kräktes jag igen. Jag fick en mugg att kräkas i. Jag kräktes klart. Det kom tre vakter som skrek "Nu drar vi upp dig" med lite halvarg röst. Jag skrek "nej" och ruskade på huvudet och försökte hålla mig kvar. Men de var tre mot en och plötsligt hängde jag där på ens axel.
Jag blev buren in i ett rum där jag fick 3 glas vatten. Jag grät. Allt kändes jävligt ovärt. Jag hatade vakterna.
Sedan fick jag gå ut igen. jag ahde bara missat Tv & Me, vilket inte gör någonting. Jag tog mig fram till rätt sida och sedan stod jag så pass att jag kunde se mina vänner igen. Det var bara de där långa killarna mellan oss.
Jag leve resten av konserten iallafall. Och den blev lyckad även om den såklart hade kunnat blivit bättre. Om jag bara hade fått vatten!
Mats skickade en slängkyss till Ylva och Iara.
Efter spelningen kom Iara och gav mig en låtlista. Jag blev rörd. Iara var så jävla bra under min kräks-tid. Älskar tjejen. Jag älskar er andra med.
Vi åkte sedan spårvagn hem. Jag, Yla och Iara satt och pratade hela kvällen tills vi till slut gick och la oss och sov.
Fett lyckad dag.
Lördag: Åkte in till Göteborg-staden med Iara, Ylva och Sara. Vi mötte Emmy och vi fem gick till Tintin och fikade. Jag drack varm choklad med skummad mjölk och grädde. Råkade se Niels. Timos bandmedlem. Yes.
Runt halv fem träffade jag Pauline och Magda. Vi gick runt och satte oss sedan på Café Kosmos/Cosmos och fikade. Då drack jag hallonsaft och åt en kladdkaka. Det var hur trevligt som helst. Men tanke på att sist jag träffade Magda var på Peace & Love och sist jag träffade Pauline var på Håkan i september.
Efter att jag träffat de där goa flickorna hittade jag på de andra igen. Vi satte oss på en bänk. Det kom en man och hängde sig över Iara och var på väg att sätta sig i hennes knä. Vi gick därifrån. Han ställde sig upp och var påväg efter. Vi sprang in på Pressbyrån. Det var så jävla kul. Jag kunde inte sluta skratta.
Vi åkte hem till Ylva senare på kvällen. Bildade crew. Så jävla bra. Härmed blir jag kallad Emmats. Och jag gillar det. Sjukt rolig dag och kväll.
Söndag: Gick upp och packade och skit. Åkte in till centralen. Kände mig stressad. Där stod tåget. Jag ville inte gå in. Tog avsked från Iara och Ylva. Det var sorligt och ledsamt. De är så jävla bra. Fan. Men snart så ses vi igen.
På tåget sov jag en del. hade tråkigt, lyssnade på musik osv. Jag åkte 12:00 och kom fram 18:30.
Helgens bästa: Crew och kräkset på tröjan
Helgens sämsta: Vakterna och Ylvas jävla toalettdörr
Jag kom fram vid 22:00. Ylva stod på perrongen och mötte mig. Vi pratade och ett tag efter att vi kommit hem till henne gick vi och la oss.
Fredag: Ylva och jag gick upp 03:30. Det var tidigt, men jag kände mig inte trött. Vi gjorde snabbt i ordning oss. 04:15 träffade vi Sara och sedan tog vi en spårvagn in till Liseberg. Vi kom fram 05:20. Då satte vi oss och började köa till Mando Diao konserten. Emmy kom efter ett tag. Vi hade det trevligt.
Några andra fans kom efter någon timme. De började köa vid en annan dörr och antydde att det var den dörren man altid köade till. Efter några timmar säger någon att det inte är det. Alla springer till rätt dörr. Och ja, folk trängde sig. Platsen längst fram var inte vår. Och mando-fans är bitchiga och egoistiska. Eftersom de nu satt längst fram så var det deras plats. Eller vad de nu än sa. Men skitsamma.
Iara kom, jag fick ett kinderägg med en bil i. Härmed konsert-bilen.
Maja och Moa kom senare mot kvällen. Och det var mycket trevligt folk där, och mycket skrattretande folk med för den delen.
Hela dagen var rolig. Fram mot kvällen var det insläpp. Folk knödde som fan. Men när jag väl var inne hade jag plats längst fram. Mellan Gustaf och Björn. Perfekt. Lätt bästa platsen tycker jag. (Vore såklart ett plus om Mats stod i mitten). Vi fick in alla på raden förutom Emmy. Folk var galna och knödde.
Those Dancing Days, som var första förbandet, började. Jag kräktes på en flickas tröja. Den tjejen var taskig mot Iara så det gjorde inte så mycket.
Vakterna delade föressten inte ut vatten. Det var galet.
Adam Tensta spelade. Jag mådde bra. Han som inte är Adam gav sin handduk till mig. Jag gav den till Ylva.
Sedan började äntligen Mando DIao. De började med One Blood. Dålig låt. Men det är sak samma.
Där efter några andra låtar. I slutet av Never seen the light of day kräktes jag igen. Jag fick en mugg att kräkas i. Jag kräktes klart. Det kom tre vakter som skrek "Nu drar vi upp dig" med lite halvarg röst. Jag skrek "nej" och ruskade på huvudet och försökte hålla mig kvar. Men de var tre mot en och plötsligt hängde jag där på ens axel.
Jag blev buren in i ett rum där jag fick 3 glas vatten. Jag grät. Allt kändes jävligt ovärt. Jag hatade vakterna.
Sedan fick jag gå ut igen. jag ahde bara missat Tv & Me, vilket inte gör någonting. Jag tog mig fram till rätt sida och sedan stod jag så pass att jag kunde se mina vänner igen. Det var bara de där långa killarna mellan oss.
Jag leve resten av konserten iallafall. Och den blev lyckad även om den såklart hade kunnat blivit bättre. Om jag bara hade fått vatten!
Mats skickade en slängkyss till Ylva och Iara.
Efter spelningen kom Iara och gav mig en låtlista. Jag blev rörd. Iara var så jävla bra under min kräks-tid. Älskar tjejen. Jag älskar er andra med.
Vi åkte sedan spårvagn hem. Jag, Yla och Iara satt och pratade hela kvällen tills vi till slut gick och la oss och sov.
Fett lyckad dag.
Lördag: Åkte in till Göteborg-staden med Iara, Ylva och Sara. Vi mötte Emmy och vi fem gick till Tintin och fikade. Jag drack varm choklad med skummad mjölk och grädde. Råkade se Niels. Timos bandmedlem. Yes.
Runt halv fem träffade jag Pauline och Magda. Vi gick runt och satte oss sedan på Café Kosmos/Cosmos och fikade. Då drack jag hallonsaft och åt en kladdkaka. Det var hur trevligt som helst. Men tanke på att sist jag träffade Magda var på Peace & Love och sist jag träffade Pauline var på Håkan i september.
Efter att jag träffat de där goa flickorna hittade jag på de andra igen. Vi satte oss på en bänk. Det kom en man och hängde sig över Iara och var på väg att sätta sig i hennes knä. Vi gick därifrån. Han ställde sig upp och var påväg efter. Vi sprang in på Pressbyrån. Det var så jävla kul. Jag kunde inte sluta skratta.
Vi åkte hem till Ylva senare på kvällen. Bildade crew. Så jävla bra. Härmed blir jag kallad Emmats. Och jag gillar det. Sjukt rolig dag och kväll.
Söndag: Gick upp och packade och skit. Åkte in till centralen. Kände mig stressad. Där stod tåget. Jag ville inte gå in. Tog avsked från Iara och Ylva. Det var sorligt och ledsamt. De är så jävla bra. Fan. Men snart så ses vi igen.
På tåget sov jag en del. hade tråkigt, lyssnade på musik osv. Jag åkte 12:00 och kom fram 18:30.
Helgens bästa: Crew och kräkset på tröjan
Helgens sämsta: Vakterna och Ylvas jävla toalettdörr
Kommentarer
Postat av: Mingla
Är du duktig på bloggdesign? Hade behövt lite hjälp med min profilbild nämligen :).
Postat av: Johanna
Ha en bra dag! :)
Postat av: iara
jag blev så jävla rädd när dom bar ut dig alltså. därav gråten i tv&me (förutom att det är en SÅ jävla fiiin låt och jag blir tårögd bara jag hör den)
jag älskar dig med emmats, i truly do. saknar dig som fan. men på w.t.ai så! då kör vi på att våldta matzi.eller nåt
Postat av: Emmats
wtai, järnet då. lätt. det kör vi på. nu har jag något att längta till.
Postat av: ylva
hahahah min toalettdörr
Trackback