songbird

Har bakat en kladdkaka. Ätit litegrann av den. Sett på tv. Ska ringa pappa. Imorgon ska jag nämligen dit, till min far. Mamma tycker jag börjar må bättre och det är dags att jag åker dit. Håller inte med om allt. Vill inte åka dit om jag är riktigt frisk, men mamma ger verkligen antydningar på att hon inte vill ha mig här längre.

Jag borde kunna åka till Göteborg, Way out west. Utan problem tycker jag. I såna fall kommer jag på torsdagen. Vill beställa biljett, men också ha större chans att vara riktigt frisk, så torsdag blir det. Passar hoppas jag?

Har nyss raderat all musik från min ipod. Ska lägga in allt igen för den var härjig och kunde inte spela något. Kommer inte bli roligt, men nu behöver jag inte jättemycket variation, så det kanske inte tar hela natten.

jag är inte rik

Jag är vaken, men gick inte upp den tid som jag planerat. Jag är ganska rejält dålig på att hålla mig till mina planer. Nu berodde det på att jag somnade sent igår. Var svårt att somna, fast bättre än tidigare nätter. Var trött på morgonen och någon sprang runt på nedervåningen och jag orkar inte möta folk när jag nyss vaknat. om de inte är mina vänner, men familjemedlemmar gå

Jag har hunnit spela badminton med Daniel. Det var svettigt, men jag skrattade lite. Varför vet jag inte, men det var kul att fnissa.

Vikten minskade när jag var som sjukast. Nu börjar jag gå upp igen. Gillar det inte. Jag måste sätta igång med träning och sånt där. Mindre mat. Jag vet inte, men smalare känns det som jag måste bli. Vill det. Grejen är att det oftast inte finns någon ork till det.

Dagens låt: Trasiga skor - Lilleman

in my own direction

Jag måste sluta att vara vaken om nätterna. Det är inte bra för min hälsa. Jag gissar på att det inte är det iallafall, för jag har egentligen ingen koll. Ska upp samma tid imorgon (eller idag egentligen) som idag (igår). Jag gillar inte det här med tider. När det är en ny dag, fast man inte gått och lagt sig. För mig är det idag, men egentligen är det igår. Imorgon är idag. Jag gillar det inte.

Ska nog sussa lite snart. Kan göra mig gott. Jag behöver fler bloggar att läsa. Jag är verkligen inne i det just nu. Spanar runt men hittar inget. Något förslag? (Ylva, du kanske?) Kanske, kanske inte.

Sömnen är i vilket fall som helst nära inpå. Nu ska jag ge mig. Det räcker med det här. Jag är redan dryg, men det är sådan jag blir när saker som dessa sker. Känns som jag sitter i karantän. Inte för att jag har någon aning om hur karantän känns, men det är det enda ord jag kopplar ihop med min situation.

about being such a freak

Nu ska jag berätta lite smått och gott om min dag. Jag gick upp innan klockan tio. Såg på Blue water high på Hej hej sommar. Det var roligt. Jag åt frukost och var social med mamma och Daniel. Tog en lång dusch och klädde därefter på mig. Klädesplagg bland annat min nya röda kortärmade skjorta. Kom på att jag ser ut som en servitris i den. Eller en sådan som sitter i kassan på Coop Extra i Ludvika. Gillar den inte, men skitsamma, skjortan är skön och den var billig, men jag fick den gratis för mamma betalade.

Efter lunch gick jag ut och la mig i solen och lyssnade på musik. Efter 40 minuter drog jag in och såg på Tribe. När ska jag sluta se på den serien? Jag har ju redan sett allt. Jag blir galen på mig själv. Efter det var det That 70's show på 4an, två program och jag såg båda. Jag har även hunnit att skriva ett inlägg om Tunisien, så jag om några år (om inte allt raderas) kan gå tillbaka och kolla. Det är därför jag skriver. För att komma ihåg och kunna skratta åt mig själv.

På kvällen spelade Daniel och jag badminton. Jag är bättre än han och han vet om det. Pågrund av det måste han varje gång jag gör något fel påpeka det och säga att jag är dålig, fast han säger "bra" fast med ironi. Ni vet hur det brukar låta. Eller jag vet inte. Det är kanske bara jag som får ironiska kommentarer.

Nu ikväll tänkte jag se på tv. Därefter sova. Hade planerat att baka en kladdkaka åt mig själv idag, men blev inte sugen när jag väl hade tid. illamående. Inte kul på något vis. Imorn blir det kanske av.

Dagens låt: Outsiders - Franz Ferdinand




Just ja. Värt att minnas: Ylva ringde mig. Hon berättade om hur spelschemat för Way out west såg ut. Jag har inte kunnat se det på datorn själv, men snart kommer jag väl på något vis. Lät helt ok för att vara ett festivalschema, men synd att BD avslutar fredagen. Det borde Franz göra. Aja, huvudsaken är att jag får se dem.

tunisien

havet strand

Stranden hade fin sand. Låg kamelbajs lite här och var, det var inte fräscht. Havet var varmt och kul att bada i tills människor började förfölja en.

solglasögon

Fanns några få butiker runt vårat hotell. Intressanta solglasögon som lätt var värda att prova. Vad tycks? Själv gillar jag dem. De är annorlunda och speciella på sitt egna lilla vis. Dock passar de inte mig så värst bra, men fina är de ändå.



I Tunisien gjorde vi inte mycket egentligen. Badade i poolen vi hade vid hotellet, solade och gick runt lite. Vi gick en promenad en dag som var så ovärd. Blev bara svettig och vi gick i onödan, för vi kom inte dit vi var påväg. Vi badade i havet 2 gånger. Mycket skönt var det. Vi kollade i små butiker. Jag fick en kameltröja.

Vårat hotell var lite smågalet. Eller inte galet, men drygt. Det var några slags hotell-turist-ledare där. De var utländska. De kunde bara prata franska eller deras egna språk. De kom fram och störde mig när jag solade. En petade på min mage (en sån jävla förnedring!). En annan (koko-pojken) kom fram och höll för mina ögon och jag försökte ta bort händerna men han höll kvar dem. Galet, men de alla var glada.

Koko-pojken (kallas så för att han varje gång han såg oss halvskrek "hello hello, koko? koko? Slovenia? hello, koko, SLOVENIA?!"). Jo, alla såna där ledare trodde att vi var från Slovenien. Gång efter gång (okej, 2 gånger. De gångerna efter gick vi med på att vi var därifrån för att slippa prata) frågade de varifrån vi var. Eller så sa de bara till oss från "Slovenia". Det roligaste var att de verkligen pratade så som vi pratar när ska ska härma folk som försöker prata svenska men inte kan. Fast nu på engelska. Riktigt roligt faktiskt.

Vi åkte dit en tisdag. På lördagen fick jag feber. Sov hela måndagen. Var uppe och åt mat. Åkte hem 03:00 från hotellet, till flygplatsen. Sedan gick flygplanet mellan 5 och 6. Resan gick bra först, men sedan började jag kräkas. Skit drygt. Grejen var att jag inte hade något att kräkas upp, så jag bara hucklade. Inte kul alls. Sedan åkte vi bil hem. Det var ännu värre, men det är inget att tänka på. Och ja, jag är fortfarande sjuk. Blev sjuk 12e juli. Nu är det den 30e. Har varit sjuk i 2 ½ vecka alltså. Men inlägget har inget att göra med min sjukdom. Jag vill bara bli frisk och komma ihåg Tunisienresan som något bra. För jag hade kul enda tills sjukdomen kom.

På tal om Tunisien, så hade hotellet flera aktiviteter. De hade vattengymnastik, vattenpolo, fotboll och sedan någon dans och sång. Där tjejerna tjöt och killarna röt. Hörde inte var de skrek men det lät inte bra och det var jättedrygt när man låg där ute för att få lite lugn och ro. Men jag erkänner att det var väldigt underhållande att se på, för det var det.

don't want you ever to read

Min dag har varit ungefär som alla andra dagar de tre senaste veckorna. Fast idag gick jag upp tidigare än vad jag gjorde under de två första veckorna. Mår helt okej idag, men det blir väl sämre snart. brukar vara så. Spelade badminton med Daniel vilket endast blev misslyckat. Det blåste så mycket, annars var det jättebra väder, men min dag har ändå spenderats inomhus. Jag har varit påklädd faktiskt. Inte strosat runt i pyjamas som jag gjort alla dagar förutom 5. Jag har ju hunnit vara hos pappa i 1 ½ dag med. 2 ½ dag på hela sommarlovet, jag hatar det. Jag vill vara där mycket, men inte när man är sjuk inte.

JAG MISSAR EMMABODA! JAG MISSAR WAY OUT WEST, kanske. Kanske är ett bra ord. Eller under dessa tre veckor har jag alltid tänkt att "jag är nog snart frisk", men ack så fel jag haft hela tiden. Jag kommer få vara i mitt hus här i hela mitt liv känns det som. Jag hoppas verkligen jättemycket att jag kommer ner till Göteborg. Franz Ferdinand och Bd, fan, jag vill verkligen se dem. Franz för att de är grymt bra och jävlar vilken grej. Jag dör lite när jag tänker på det. Bd för de lyssnade jag på jättemycket förut, de betydde på något vis en del då. De är den enda chansen att se dem. Jag måste få den. Jag har ju biljetten som jag inte ens betalat själv. Orka det här.

Ikväll, om en timme, ska jag se på American Pie. Ska bli kul. Ska se den ensam, jag tror inte att någon i min familj vill se den. Men det är ok. Ska försöka somna tidigare inatt. Jag har sömnproblem för jag gör ju ingenting på dagarna, men jag kan ju inte heller. Somnar efter 2 hela tiden och jag gillar det inte. Då är jag trött på morgonen och sedan somnar jag i soffan. Inte bra på något vis. FRANZ. Hjärta. Löv.

Dagens låt: Your Diary - Franz Ferdinand

franz :(

HEHHEHEHHEHEHEHHEHEHHE franz.



Ok. Det går inte att vara en Emma Eklund om jag inte får se Franz (och bd) på Way out west. Går inte. Tänk er. Nej, gör inte det. Men tänk er vad vackra Franz kommer vara. Ingen vill missa det. Ingen vill missa Göteborg heller. Göteborg är fint. Fina människor kommer vara i Gbg samtidigt som Franz.

spårvagn

Det är en spårvagn på bilden. (Uppenbart egentligen). Bilden är tagen i Göteborg av min syster. Det är även andra föremål på bilden men jag orkar inte beskriva dem. (Undrar om passagerarna i spårvagnen såg att de blev fotograferade).
Jag längtar tills söndag, då är det Wild Kids. Jag kanske missar, men då kan jag kolla på webben senare. Har redan sett säsongen och allt, men det är kul. På söndag är jag kanske frisk. Får hoppas på det. Nu orkar ingen längre.

jag tycker du är okej

Jag skulle gärna vilja lägga upp en till video. Tre söta pojkar, kallar sig Wednesday. De framför "Det är så det ska va" i Lilla Melodifestivalen 2003. Jag gillade mest han som är kortast. Videon finns på youtube och låten på min dator. Men videon är fixad så att man inte kan lägga upp den på min blogg. Men sök och kolla, lyssna. Verkligen värt det. Låten är bra på riktigt. (Den börjar runt 2:20 i youtubeklippet, men ni kan se innan också, fat då babblar de bara). Samma år var det med två andra opjkar med en låt som hette "Data hopp". De sjöng något om att datorn blir het het het het het het och man blir fet fet fet fet fet fet. Minns den, men den finns inte på youtube och jag blir galen. Fast galen blir jag ändå. Snart varit sjuk i tre veckor, det är för jävligt. Ingen tröstar mig, bara jag själv. fast det går inte så bra som det skulle kunna gjort. Jag har inte träffat någon jag känner sedan jag vet inte när. Innan jag åkte till Arvika? Ingen skickar sms där det står att det är synd om mig. Jag kan ioförsig inte svara på något eftersom pengarna är noll och kompis har gått ut, men ändå. Jag känner mig så emotional just nu, men det får jag fan göra.

Dagens låt: Det är så det ska va - Wednesday

hela världen snurrar så

Det som gör mig glad just nu är Wild Kids och Lilla Melodifestivalen.


waiting for the hint of a spark

Var på stan idag med mamma. Hon köpte cirka 10 klädesplagg åt mig. De var billiga, på rea, men fina, så jag blev glad. Hon ville trösta mig. Men jag ska minsann klara att gå på wow. Det är det enda som gäller just nu. Jag måste få gå på fredag iallafall, den är viktigast. Fan vad mycket pengar jag förlorar på det här. Jag kan inte beställa någon biljett ner till Gbg förrän jag är frisk, om jag blir det. Det kommer bli jättedyrt och jag kommer få stå upp hela resan för platsbiljetterna kommer att vara uppbokade. Orka. Jag borde gå ner dit, i smyg. Fast det känns drygt det med så nej. Jag har noll slantar på min mobil och imorn går kompis ut, så då kan jag inte sms'a någon alls. Jag har inte råd att fylla på den förrän senare heller. Tänkte sörja lite mer ikväll över Emmaboda och Way out west, men är lite glad över kläderna. Fast wow, fan, jag måste dit. Jag klarar inte av mig själv annars. Jag klarar inte av någon. Jävla emo jag är.

Dagens låt: I will follow you into the dark - Death cab for cutie

död

Det blir inget Emmaboda, jag tror jag dör. Kanske inget Way out west, jag dör på riktigt. Jag vill bara gråta, men har inte orken till det. Grina gör jag de dagar då festivalerna är igång och jag inte är där. Hej då. Jag hatar nästan allt och alla nu.

sjuk kan man säga

Jag borde verkligen inte spendera tid vid datorn när min hälsa är som den är. Jag är på bättringsvägen, det är jag, men jag är inte frisk. Därimot kommer jag att bli frisk, för jag ska på Emmabodafestivalen om en vecka. Det ska bli väldigt, väldigt kul. Jag åker dit även om jag inte är helt frisk, men jag hoppas jag mår bra. Annars blir det inte lika roligt som det skulle kunna vara. Veckan efter drar jag till Göteborg, Way out west. Det blir grym, minst sagt.

Det är jävligt drygt att vara ofrisk. Har varit sjuk i 2 veckor nu. Inte en kul grej, absolut inte. Jag saknar lite människor också, men det är drygt att sakna folk så jag saknar bara några få som är värda det. Det skulle kunna vara elakt, men det är det inte. På tal om ingenting hade jag namnsdag igår.

kossa

Igår kväll när jag blev att må en aning bättre, började jag att läsa mina gamla dagböcker. Det var jätteroligt. Vilka tankar och idéer jag hade som liten. Nästan helt galet. Jag skrev på ett konstigt sätt och var verkligen jättedryg. Men då jag hade skrivit om känslor så kunde jag faktiskt känna av hur jag kände när jag skrev det. Jag minns det mesta jag skrivit. De händelser jag skrivit om. Vissa grejer är dock helt förträngda. Då känns det bara knäppt. Men efter att jag läst mina dagböcker försökte jag sova. Det gick inte bra alls. klockan blev 3 på morgonen och jag låg bara där och försökte se till att jag inte skulle kräkas. Jag lyckades, för jag kräktes inte. Men fan vad det var svårt att somna.
På något vis måste jag iallafall ha somnat, för jag vaknade runt 8. Hade jätteont i magen, kändes som kräks plaskade runt där och bara väntade på att få komma upp, men jag kräktes inte. Gillar inte att kräkas. Jag hade jätteont i min vänstra arm. Kunde knappt röra på den eller göra någonting. Vattnet var slut, så jag fick gå upp ur sängen och fylla på. Det gjorde ont att gå. Jag drack vatten och somnade om tillslut. Hörde mamma härja på övervåningen, sedan stack hon och Anders. Ganska skönt, men jag fick ju ingen medicin. Mamma trodde säkert jag var frisk, men det är jag inte. Jag är sjuk och lättirriterad. Har varit uppe lite då och då idag. Druckit apelsinjuice. Jag har mått illa hela jävla dagen. Jag är sugen på sura godisar. vi har ingenting jag vill ha hemma. Mamma blir jag irriterad på så fort jag ser eller hör henne. varför vet jag inte, men jag bara blir det.

Min syster, Hanna, hon fyller 18 år imorgon. Vi ska upp tidigt och gratulera henne. Sedan ska vi åka till Saxdalen, hem till pappa. Grejen är att jag är sjuk och jag orkar inte. Jag hatar att mamma och pappa ska bestämma saker utan att jag vet om det, utan jag får veta det en dag innan. Att jag ska åka hit och dit. Jävligt drygt. På söndag ska vi åka med pappa till Jönköping. Hälsa på släkten. Det ska bli trevligt. Men först måste jag ju bli frisk. Fan heller att jag vill dit om jag är sjuk. Jag orkar inte kräkas mer. Jag orkar inte vara någon annanstans än på mitt rum här. Plus att innan imorgonbitti måste mamma tvätta mina kläder från Tunisien. Ofta hon kommer hinna, men jag kan inte direkt springa runt halvnaken i Jönköping. Nej tack. Verkligen nej tack. Just nu mår jag illa. Jag hatar det här. Jag är den enda som bryr sig om mig. Eller jag bryr mig om mig. Jag vet inte hur man skriver det, huvudsaken är att jag själv förstår. Någon dag ska jag skriva om Tunisienresan. Det lär väl bli efter Jönköpingresan eller senare ikväll, beroende på vad jag vill. Jag tänkte se lite på tv ikväll, men vill gärna ha sura godisar. Det är inte för att jag vill ha godis utan för att det är det enda jag är sugen på. jag har tvingat i mig lite tacos, men det var äckligt. Jag hatar när jag hatar all mat. Nu har jag till och med tappat bort mig. Jag vet inte vad jag skriver om längre. Jag ska nog kolla runt lite på kända bloggar för det är sjukt kul. Sedan se på tv. Sedan vet jag inte. Kan inte sova, för jag mår illa. Jag hatar att säga, skriva eller höra "mår illa". Jag blir endast att tänka på Magnus Uggla och gorillor. Därefter dyker namnet Pernilla upp i mitt huvud. Allt tack vare låten som jag inte kan namnet på. Det jag vet är att jag inte gillar låten, och det räcker. 
 


-

Jag är sjuk. Blev sjuk i Tunisien. Mamma ville åka till akuten med mig igår, men jag ville hellre stanna hemma. Fick som jag ville. Försöker att bli frisk nu. Hoppas att jag blir det snart. Kom in på min skola. Vet inte var biljetten från Gbg till Falun är. Ska beställa biljett-tvärt om om några dagar. Ska hem till pappa på fredag. Men grejen är att jag är sjuk.

äntligen på väg

OK, JAG ÅKER NU. SNART. OM 20 MINUTER SITTER JAG I BILEN. HEJ DÅ.

oh what can I do

Om 6 timmar åker jag till Stockholm. Där är jag ett tag. Sedan åker jag till Tunisien. Om 10 ½ timme. Jag åker med flygplan. Jag är itne så förtjust i flygplan. Tänk om det kraschar. Jag måste bara få säga att jag älskar alla personer jag någonsin mött, förutom de jag ogillar och som gjort mig ont, inte något småtjafs utan på riktigt, men det vet ju bara de om så det är ok. Liksom, ifall jag dör. Jag vet att jag är nojig, men saker som de här måste få skrivas. Det är en bra grej det är det. En annan grej är att vi lyssnade på mycket musik i campet vi höll till i på Arvika. Eller det var inget camp utan mer tält där vi höll till. Musiken var bra. Jag minns en låt med lite gitarrkling i början. Först lite lågt, efter några sekunder, säg 20, så satte låten igång och ljudet höjdes. Gitarrerna lär mer. Jag kommer inte ihåg hur låten går, eller vad den heter, och för att vara helt ärlig hatar jag det. Jag vill verkligen lyssna på den. Men så går det när man inte är riktigt vaken. Fast jag var vaken. Bara inte nykter kan man säga. Men vill ha låten. Annars lyssnar jag på musik jag gillar och musik jag också gillar, men som påminner om Arvika och Peace & Love. Jag gillar det. Jag älskar att säga "jag gillar det" och att skriva det. Jag mår så bra då, verkligen. En sak jag inte gillar är att jag ska upp om 4 timmar. Måste duscha och packa klart. Kan bli en kul grej. Dags att sova. Älskar livet. Puss!

Arvikas låt (som jag minns och har på datorn): Dreaming of you - The Coral

don't slow me down

Måste bara få säga att sova är en av de bästa njutningar som finns i livet. Somnade igår när jag lagt mig i sängen. Vaknade tjugo i fyra på eftermiddagen utav att pappa kom in i rummet. Skulle gärna sovit längre, men steg upp. Har varit tvungen att packa ner kläder i resväskan. Jag åker ju flygplan till Tunisien imorgon. Det ska bli jätteskönt att komma ifrån Sverige, komma till solen. Dock följer inte kameran med. Pappa glömde alla sladdar hemma hos sig. Jag blev ganska irriterad, men eftersom jag hatar bråk, så höll jag det inom mig. Pappa är så jävla glömsk. Det är nog det jag ogillar mest med honom. Egentligen inte, men det är ingen viktigt. Jag orkar inte klaga. Det är bara drygt.

Dagens låt: Repitilia - The Strokes


arvikafestivalen

I tisdags åkte jag till Arvika med Hanna och Sanne. Vi kom fram på kvällen, slog upp våra två tält med lite hjälp. Sedan satt vi och pratade, drack lite, gick runt. Tog några timmar. Sedan minns jag inte mer. Fått höra att jag rullat runt i gräset. En pojke ingen av oss kände bar upp mig och la mig i mitt tält. Det var meningen att jag skulle somna där, så de andra gick iväg och skulle kolla till mig. De kom tillbaka efter lite mer än en halvtimme. Då hade jag rymt ut ur tältet. Varför vet jag inte. Men sådant händer. Jag minns lite, att jag sprang runt. Sa grejer som var konstiga. Pratade med några. Sedan vaknade jag upp på sjukhusstugan. Det var iallafall lugnt där.

På morgonen på onsdagen mådde jag inte bra. Hade feber och huvudvärk. Jag kräktes. Det mesta var galla. Inte alls kul. Men jag hade tid att vila, så fram mot kvällen mådde jag bättre. Träffade lite folk under kvällen, men gick och la mig ganska tidigt trots allt.

På torsdags morgonen ville jag helst sova, men jag gick upp relativt tidigt ändå. Vi gick iväg och duschade. Duscharna var iskalla. Har inte varit med om någon värre dusch. Jag kände hur mitt huvud började ila och hur jag nästan skulle svimma. Det var så obehagligt, men jag blev en gnutta renare iallafall. Jag struntade i att se Timo och Markus. Jag var alldeles för trött. Självklart såg jag Håkan. Stod och dansade och hade det kalas. Såg även Kate Nash och The Kooks. The Kooks var jättebra verkligen. Något jag kommer att komma ihåg. Såg Tuva och Siri då med. Träffade även alla 4 Karlstadsbor och köpte deras Demo. Vi träffades dock inget mer under hela festivalen. Men, jag träffade Malin. Vi gick runt lite. Fick gratis cider av randomfolk, vissa vi inte kände, andra någon av oss kände. Det var kul. Mycket kul, japp. Malin åkte hem. Senare var jag vid ett camp som inte var ett camp. Där folk var. Eller; jag, Hanna, Sanne, Daniel, Hampus som sov, Nima, flera som sov och sedan kom det folk fram och tillbaka som jag inte kommer ihåg namnen på. Eller, jag kommer ihåg namn om jag ser dem. Det gör jag lätt. Gitarr-pojken kom och sjöng och spelade Håkan med oss. Det var fint. Vi kalasade hela natten. Mycket kul. Håkan, Franz och allt som erbjöds var det som gällde. Gick och la oss runt fem-sex-tiden på morgonen tror jag. Klarade hela kvällen bara på att få gratis dricka. Gillar sådant.

På fredag morgon mådde jag bra. Det gjorde jag. Sov inte alls länge, men var inte jättetrött utan här var det glatt humör. Eller inte hela tiden. Vi gick till stan och jag hade ont i magen, men det gick över. Åt pizza, gott var det. Men solen stekte på lite för mycket ibland. Jag såg Lykke Li från avstånd. Senare på kvällen var det kent och det var grymt bra. Konfettiregn precis som på Peace and Love. De spelade inte helt samma låtar. Fick höra Vad två öron klarar av nu med. Det var en bra konsert. Mycket dans. Sedan såg vi Interpol ett tag. Det var bra, men jag var trött. Hade kul på kvällen. Skulle på bajamaja. Kollade vilka dörrar som var låsta osv. Så ryckte jag upp en dörr. Där stod en pojke med en öl i handen och på själva toan satt en annan pojke med en likadan öl i sin hand. Han som satt ner bajsade. En man bredvid mig började skratta jättemycket. han tyckte det var jättekul, och det var det ioförsig också. han erbjöd mig en cigg mot att jag öppnade dörren igen. Sagt och gjort. Lättförtjänt lär jag då säga. Även den här kvällen kom gitarr-pojken och hans vänner och spelade Håkan med oss. Men denna kväll var folket inte lika kalas. Men jag hade kul ändå. Gick och la mig vid fem. Kändes som om det var dags då.

På lördagen, sista riktiga dagen. Jag vaknade halv tre med huvudet utanför tältet. Jag hade vänt på mig i sömnen för det blev tydligen för kvavt i tältet. Men jag var utvilad när jag vaknade. Jätteskönt var det. Gick upp, försökte göra iordning mig. vet inte om jag lyckades, men orkade inte bry mig. Det var okej iallafall. Det var först sol, som det varit alla de andra dagarna. Solen har verkligen stekt så jag ville bara dö och komma undan ett tag. Men den här dagen, då kom lite duggregn. Halleluja tänkte vi, men hej hopp så började det ösregna, och inte lite heller. Det verkligen öste ner. Det förstörde humöret en del och det blev kallt. Men mina grejer klarade sig iallafall. Värre för dem som fick tält obra. Fick gratis dricka i tältet där vi höll till oftast. Gick iväg och såg Maps med Hanna, Elin, Hampus, Daniel och Nima. Köpte Thaimat. Jättegott. Gick tillbaka. Drog med Sanne till Death cab for cutie. Såg dem. Det var jättebra. Lyssnar inte jättemycket på dem, men spelningen var jättebra. Och det var bara så kul att se Sanne så pass glad också. Vi gick tillbaka, mötte Lisa, sedan gick vi tillbaka igen och såg Hot Chip. Sedan tillbaka till campingen. Sanne gick och la sig. Jag gick bort till Hanna, Daniel, Nima och Hampus och de där. Alla sov förutom Hampus och Nima. nima var vaken ett tag men han sov också. Satt och pratade med Hampus tills klockan var fem. Kom fram till att det skulle vara värt att sova i två timmar. Gick och la mig men kunde inte sova, för grannarna kalasade med musik som dånade i mitt huvud. Jag låg oglatt och höll i min mobil och var orolig för att försova mig.

Men, klockan blev sju. Jag gick upp. Åt pommes till frukost. Hade ihop mina grejer. Hämtade Hanna i deras tält, väckte Sanne. Vi hade ihop min mammas tält. Sedan hade det gått någon timme. Jag gick iväg till mig buss och åkte hem. Den pojken bredvid mig var dryg och såg påverkad ut. Jag gillade det inte. Men efter några timmar kom jag hem. Efter lite problem på bussen och sådär. Eller, mitt problem var att mina ipodshörlurar slutade att fungera efter en kvart. Och de runt om mig satt och härjade. Men det fixade sig tillslut.

Nu är jag alltså hemma. Har packat upp och duschat. Så jävla skönt. Snart ska jag sova, och det länge antar jag. Om två dygn är jag i Tunisien. Det blir skönt hoppas jag. Men sammanfattningsvis nu då. Arvika var så jävla bra. Visst hade den sina minus-sidor (föressten, om jag får barn och barnet är en pojke ska barnet heta minus), men festivalen var lätt bra. Jag minns det jag minns, och vill bara minnas det bra. Och det är det jag gör när jag tänker tillbaka på den. Jävlar vad kul man kan ha. Umgicks ioförsig med folk jag aldrig kommer träffa igen, eller säkert råka träffa, men då inte prata med. Men det gör varken saken bättre eller sämre. Arvika var grymt kul. Kanske roligare än Peace & Love. Men nej, det går inte att jämföra. Det här var en sak för sig. Jag ska absolut dit nästa år igen. Får hoppas att någon liten eller stor vän följer med då, så det blir ännu mer kalas. Men vem vet. Inte jag. Jag ska dit. Lätt.

RSS 2.0